Finns det någon gud eller inte?
Jag har, tillsammans med min skolklass, fått se på en dokumentär vid namnet “Finns det någon gud” som behandlar den populära frågan om guds existens. Dokumentären tar upp om huruvida modern vetenskap kan sammanföras med en gud respektive en religion, eller om vi faktiskt vet såpass mycket om hur världen fungerar att existensen av ett övermäktigt väsen skulle vara onödigt. Dokumentären fick mig att minnas hur jag tänkte och trodde när jag var liten, jag var nämligen då övertygad om att det fanns en övre makt eller ett liv efter döden, men så här i efterhand så tror jag att detta berodde på att jag var väldigt rädd för döden och hade svårt att föreställa mig att mitt medvetande bara skulle kunna slockna ut och bli svart. I dagsläget så skulle jag nog hävda att jag identifierar mig som Ateist (Någon som inte tror på en gud) och således baserar allt det jag “tror” på vetenskapliga upptäckter. Jag antar att en sådan U-sväng från det ena till det andra var möjlig eftersom min uppväxt aldrig riktigt hade präglats av någon religion, jag blev t.ex. varken döpt eller konfirmerad.
Om huruvida det finns en gud eller inte är en frågeställning som först kom att uppmärksammas under upplysningstiden, innan dess hade guds existens nästan alltid varit en självklarhet, men hans existens kom nu att ifrågasättas i takt med vetenskapens framgångar. Galileo Galileis vetenskapliga upptäckt, att jorden kretsar runt solen och inte tvärtom, är minst sagt ett mycket bra exempel på en företeelse som först avfärdats men sedan blivit omöjlig att motbevisa vilket lett till att religionen tvingats att göra plats för denna.
Poängen jag försöker visa på är att i takt med att nya vetenskapliga upptäckter görs som motstrider den religiösa tron, desto svagare blir religionens grepp om våra livsuppfattningar. I dagens samhälle, nu när vi har forskat fram teorier som kan förklara hur jordens skapelse kan ha gått till och hur universum kan uppstå ur intet så är religionen endast en kepp i hjulet för de vetenskapliga framgångarna. Precis som Biologen Richard Dawkins säger i dokumentären “Det vetenskapen har uppnått är en frigörelse från impulsen att förklara allt med en skapare. Det är en viktig frigörelse.” så verkar det onekligen som att existensen av en gud inte tjänar något annat syfte än att ge oss svaren på de frågeställningar som vi inte lyckats svara på än, nämligen framförallt existentiella frågor. De akter av religiös extremism som vi kan skåda på 2000-talet tror jag är början på religionens dödsryckningar då teismen förlorar allt mer och mer fäste.
Jag tror dock att forskning eller ens diskussioner om huruvida en gud skulle finnas eller inte är helt meningslösa, även om jag personligen är av åsikten att fysikens lagar gör en övernaturlig skapare onödig så är det nästintill omöjligt att bevisa om det skulle finnas en skapare eller inte, och desto mer omfattande vetenskapliga upptäckter som görs om vårt universum så kommer de vetenskapstrogna teisterna enbart anpassa sin tro på gud till upptäckterna och det är omöjligt att motbevisa dem, att försöka motbevisa teister blir då därför mycket ineffektivt och bromsar de viktiga ändamålen, nämligen forskningen av vårt universum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar