Drönarkriget

Gynaj Mammadova

SA12SA

Drönarkriget

Bakgrund

Vad är drönare?

I enkla termer är drönare förarlösa “robotar” som fjärrstyrs för precisionsattacker. Drönare ger möjlighet för länder att bekämpa fiender utan att riskera egen liv. Den nya tekniken framställs som revolutionerande eftersom operatören som styr drönaren befinner sig längre ifrån sitt mål än någonsin tidigare. Det som är utmärkande för drönare är avståndet mellan målet eller offret och operatören, därmed blir det en oproportionerlig fördel för ena sidan. Drönarkriget bedrivs främst mellan gränserna till Afghanistan och Pakistan men även i länder som Somalia och Jemen.

I dagsläget är det i princip bara USA som använder sig av s.k. “drönare”. Anledning till varför USA använder sig av drönare är för att Barack Obama har en lista på terrorister som är dagsaktuella mål för drönarattack. Genom att använda dessa drönare har Barack Obama fått hans stödjare besvikna, eftersom de betraktar det som en fortsättning på George Bushs krig mot terrorismen.

Kritik gentemot användning av drönare har ökat mycket i världen på senare tid, även i Sverige, många protesterar och hävdar att drönarkrig är omoraliska. Men frågan om vad som är oetiskt med att använda sig av drönare är oklart. Katarina Tracz som är en debattör skriver i sin rapport om drönare där hon gör en historisk jämförelse med brandbombningar av de tyska städerna under andra världskriget. Detta är vad hon skriver i sin rapport: ”natten till den 14 februari 1945 jämnades Dresden med marken. Under en natt dödades upp till 250 000 människor, de allra flesta av dem civila. Bombningen av Dresden upprörde många, även bland de allierade som var ansvariga för räden. Trots att aktionen var ifrågasatt representerar den emellertid krigföring så som den fortfarande bedrevs för ett par decennier sedan.”

Alltså är krig i distans inget nytt och inte heller behövligheten av det.

Många samtyckte inte heller många användningen av kryssningsmissiler av samma skäl som gäller gentemot drönare, dvs. varje teknologisk framsteg skapar en följd av en moralisk förvirring. Samtidigt orsakar drönare färre civila dödsoffer om man jämför med massiva militära interventioner eller flygattacker, ändå skördar drönare civila liv och detta kan man se genom siffrorna för hur många civila som har dött i exempelvis Somalia, Jemen och Pakistan.  

Magnus Ranstorp och Peder Hyllengren skriver i rapporten om extremistisk i tredje land att ”hat mot västvärlden är en del av militanta islamisters regelbundna propagandakampanjer och präglar även den offentliga debatten. Detta är något som förstärks i och med konsekvenserna av det ökande antalet drönarattacker mot misstänkta terrorister från amerikansk sida men också med motsvarande ökning av civila offer.” Vad är vinsten med att drönare? Hittills finns det inte vetenskapliga bevis för att tillgången på drönare har sänkt gränsen för att döda. Det enda man vet är att drönarattackerna har lyckats eliminera många inom Al-Qaida, samtidigt har drönare tvingat tillbaka terroristgrupper i Somalia, Jemen och Pakistan.

Återigen förekommer kritik gentemot drönare ständigt inom den internationella debatten eftersom många anser att det går emot moralisk natur, dvs. omoralisk krigföring.

Journalisten John Sifton kritiserar också användningen av drönare, samtidigt tror han att många människor känner etiska tvivel gentemot användning av drönare och detta är vad han säger: “On the one hand, we have the most intimate form of violence: the targeted killing of a specific person, in the one hand, we have the most intimate form of violence , the targeted killing of a specific person, which in some contexts is called an assassination, while on the other hand, the least intimate of weapons. Which in some contexts is called an assassination – while on the other hand, the least intimate of weapons.”

Sedan New York Times avslöjade och publicerade Barack Obamas dödslista med namn på individer som mål för attacker har drönarkriget fått ytterligare moraliska reaktionerna. De moraliska debatterna har varit mycket stora. I USA har demonstrationerna varit stora och man har gjort ett tvärpolitiskt motstånd, internationellt har det bildats ideella organisationer för att stoppa drönarna. Bland FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter har man uppmärksammat problematiken. Ben Emmerson som jobbar inom FN anser att drönarattackerna är en kränkning gentemot Pakistans suveränitet och därmed strider det mot folkrätten. Om man ser det ur ett statsvetenskapligt perspektiv kan man konstatera att frågan om legitimitet innehåller flera olika aspekter angående legalitet. Bland de olika företrädarna har presidenten Barack Obama själv legitimerat det hemliga drönar attackerna.

Legitimeringen kan indelas i två kategorier: det första argumentet är att drönare är taktiskt och strategiskt klokt. Det andra argumentet är att drönarprogrammet är tydligt fäst vid amerikansk federal lag som i folkrätten. Ur politiskt perspektiv är drönarkriget också legitimt eftersom det också är förenligt med folkrätten.

Moral och etik

Moral och etik handlar alltså om vad som är gott och ont, rätt och fel. Men det är viktigt att skilja på vad som är rätt och fel enligt juridiska lagar och ur ett etiskt perspektiv. Att något är rätt enligt lagen innebär inte automatiskt att det är rätt enligt etiken.

Sinnelagetik är ett förhållningssätt som innebär att en handlings moraliska värde avgörs av vilken avsikt eller motiv som den som utför handlingen hade vid tillfället för dess utförande. I detta fall om avsikten är god och det är nödvändigt att inleda drönarkrig så är det acceptabelt att ta användning av det för att hejda terrorismens expansion.

Pliketik betyder att det moraliskt rätta är att handla i enlighet med plikterna som personen står inför. I detta fall skulle en pliktetiker tittat vad lagen säger angående drönare och man kan se att politiker stöttar användning av drönare så länge det är förenligt med folkrätten och mänskliga rättigheter och så länge det bryter inte mot någon av dessa. Därmed anser pliktetiker drönare som acceptabelt, om det är nödvändigt och behövs. 

Konsekvensetik går ut på att man tänker på resultatet framför handlingarna. I detta fall beordrade Barack Obama drönarattack i syfte till att hejda Al-Qaida, vilket de lyckades med. Men samtidigt dödades många civila i samband med attackerna. Dilemman som uppstår är, hur kan man se om det är en terrorist eller en civil människa som man dödar? 

Avslutning

Man får inte glömma att det är människor som styr dessa drönare och de har arbetstimmar som liknar vanliga människors. Det faktum att dessa s.k. “drönarstyrare” tar lunchpauser och har det bekvämt och hygieniskt bakom deras datorskärm är absurd. Varför ska man avhumanisera offren samtidigt som man gör det emotionellt enklare att döda målet? Vem ger USA moralisk rätt att bestämma över vilka individer som ska dö i världen? Dessa missiler riktas mot enskilda personer och inte militära enhet eller terroristgruppen, hur många fler civila människor behöver skadas/dödas för att döda ett enskilt huvudmål?

Källhänvisning

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4914035&fileOId=4914040

http://frivarld.se/wp-content/uploads/2013/04/Dr%C3%B6narkriget.Ett-krig-som-alla-andra.Tracz_.pdf

http://www.aftonbladet.se/debatt/article17286140.ab

http://www.frojdh.se/2012/07/11/dronarkrig-fur-alle/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Obemannad_luftfarkost

Gullu Korkmaz, Sa12Sa

Drönarkrig

Bakgrund

Drönarkrig innebär militärisk krigföring och drönare är förarlösa robotar som styrs för precisionsattacker.  Detta är en fördel för länder att bekämpa mot sina fiender utan att riskera egna liv och förlora sina soldater. Tekniken utvecklas och militära teknologin används nuförtiden för att stoppa terrorister främst mot i-länder. Förr i tiden var det soldater med stålindustri som krigade mot varandra, men i-länder har fått möjlighet att använda sig av drönare.

Drönarkrig har redan grundats på 1900-talet och börjat sätta igång att realisera.[1]

Enligt debatten på SvD Opinion är bara USA som använder sig av drönare i nuläget. Även skriver artikeln att Barack Obama har en lista över terrorister som kan vara aktuella mål för en drönarattack och godkänner personligen varje aktion. Han ses som en fortsättning på George Bushs krig mot terrorism och en del kände sig svikna på grund av detta. Drönarkriget var mest ägnat åt i gränslandet mellan Afghanistan och Pakistan samt i Jemen och Somalia.

Den 14 februari 1945 resulterade drönaren till 250 000 döda människor och de allra flesta av dem var civila. [2]

Senaste drönarattacken skedde den 17 mars 2011 i Datta Khel, Pakistan. Detta ledde till att 42 personer dog i församlingen av ett amerikanskt förarlös flygplan.

Valter Mutt i sin artikel ”USA:s drönarkrig kan vara krigsbrott”, på Aftonbladet skriver att USA driver drönarkrig i Jemen också. Mutt skriver att drönarkrig har dödat amerikanska medborgare i Jemen och Somalia.

Detta räckte inte för USA och de skapade en ny typ av asymmetrisk krigsföring som starkt växer fram. Detta var att drönarpiloter satt i underjordiska ledningscentraler, och styrde av tekniken. I dag beräknas USA som ägare till flera drönarpiloter som var formell stridspiloter tidigare. [3]

Det är individer och församlingar som kritiserar hårt mot drönarkrig och drönarländerna på grund av att det var så många civila som avled, och var offer för terrorister.

 Reprieve skriver att 164 personer, varav 11 barn dog av sju drönarattacker.

I Pakistan dog ca 221 personer varav 103 barn har dödats i efterlyst på 4 män. [4]

Det Juan Flores skriver i sin artikel är att hur oskyldiga människor dog, helt enkelt mördades av USA:s drönare på grund av att USA letar efter terrorister som är fiende mot dem. Men Flores påstår att det är bara lögn att dem ”råkade” döda så många civila människor, bara för att hitta terrorister.

Etik och moral

Att döda civil befolkning av drönare, som är ett starkt militär försvar är moraliskt fel, anser jag eftersom att i- länder får möjligheter att döda människor utan att förlora något liv av sin sida. Det blir ojämlikhet mellan länderna som driver drönare och de länder som inte har kapital för stålindustri. I-länder är det mest som tjänar på stålindustri samt drönare och dessa länder krigar mest mot u-länder, som inte har möjligheten att göra motstånd.

Nedanstående finns olika etiska perspektiv som jag sammanställer efter.

Pliktetik är en handling som utförs av plikt och pliktetiker skulle bedöma handlingen av drönaren acceptabelt om det var en plikt för att skydda en hel del befolkning, i denna situation av terrorism. Men enligt pliktetiker är fortfarande helt galet om man bortrensar en annan befolkning. ”Man ska inte döda”, det är ett etiskt problem men miljontals mördas i olika skäl av varandra.

Konsekvensetik innebär att man fokuserar på konsekvensen som utförs. En konsekvensetiker skulle bedöma handlingen att USA, som använde sig av drönare för att döda terrorister, blev mördare för tusentals civila människor. Det är fel att USA dödar folk och använder sig av drönare samtidigt som dem tycker att terrorister inte ska döda amerikaner och göra motstånd mot USA.

Dygd etik innebär att man fokuserar på person som utför en handling som är dygdig. Om dygd-etiker skulle bedöma situationen drönarkriget, skulle hen inte alls acceptera som USA har gjort, för att dygd-etiker anser att man måste vara vänlig därför att det man är i karaktär. Det är inte acceptabelt att döda civila människor. Visst är det god avsikt att skydda sin befolkning från terrorister men detta ska inte leda att flertals civila dör av drönare.

Sinnelagsetik innebär att man fokuserar på sinnen, baktanken av handlingen. Om sinnet är god är handlingen också god ändå om konsekvensen leder till krig och blod. Sinnelagsetiker skulle acceptera att USA använde sig av drönare eftersom att inte skada soldater och hålla jakten efter terrorister som skadar länder och befolkningar. [5]

Jag anser att drönare används av flera i- länder inte bara av USA. Även använder Israel av drönare, eftersom Israel är allierade med USA i flera situationer. Ändå om det är etiskt fel att döda och skada folk, sker massor med strid och konflikter mellan olika länder, där det inte kan stoppas. Det är fortfarande länder som krigar med varandra, men ena sidan är alltid starkare än den andra.

---

[1] Ledarbloggen SvD, Förvirrad debatt om drönarkrig, Ivar Arpi, 17 maj 2015 http://blog.svd.se/ledarbloggen/2013/05/04/forvirrad-debatt-om-dronarkriget/

[2] IBID

[3] Aftonbladet, USA:s drönarkrig kan vara krigsbrott, Valter Matt, 18 maj 2015 http://www.aftonbladet.se/debatt/article17286140.ab

[4] DN.se, USA:s drönarkrig har dödat över tusen oskyldiga, Juan Flores 18 maj 2015 http://www.dn.se/nyheter/varlden/usas-dronarkrig-har-dodat-over-tuse…

[5] Power Points av filosofi lektioner, Ruben Wive 

Resten av veckan

Flemingsberg

Måndag 18 maj 2015

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

Idag hade vi en kortare lektion och jag fick möjlighet att ta upp en del av det jag hade tagit upp i mitt förra mejl (daterat 16 maj 2015). En person hade anmält sig för att skriva omprov men tyvärr kom hen aldrig till omprovet. I samband med lektionen kom det fram att ett par av er hade problem att skriva omprov på torsdag (nationellt prov i matematik). Därför har jag planerat om en del. Den nya planeringe kommer att framgå av följande:

Under den kommande veckan – betygssättning ska ske på torsdag – sker följande i samband med mina lektioner:

1)      Se till att uppgiften ”Drönarkrig” med instruktioner på Religionsbloggen kommer in senast på tisdag. Två personer har redan skickat in uppgiften. Jag väntar på resterande!

2)      Samtliga andra uppgifter som du har låtit bli skicka in eller du vill förbättra måste senast på onsdag. Jag måste läsa och bedöma dessa under torsdagen.

3)      Vi har två oppositioner kring gymnasiearbeten kvar. Dessa tar vi oss genom på tisdag (klockan 14:45). Närvaron är obligatorisk för alla i min gymnasiearbetesgrupp.

4)      Jag ordnar två extrainsatta omprovstillfällen på tisdag (klockan 13:20) och torsdag (Klockan 10:15). Anmäl er till dessa tillfällen i tid. Glöm inte skriva vilket prov du har tänkt skriva. Anmälan gör du genom att skicka ett mejl till nader.sani.tgy@gmail.com

5)      Samtliga mina elever i ämnet ”Gymnasiearbete” skall skicka den reviderade versionen till mig på ovanstående adress och publicera densamma på Gymnasiearbetesbloggen senast på onsdag. Jag måste ha tid att ta mig genom förbättringar senast på torsdag.

Se till att du gör så mycket som möjligt under den korta tiden som kvarstår av läsåret.

Mvh

Nader Sani

Drönarkrig

Drönarkrig!
av Johan SA12SA

Bakgrund

Drönare är namnet på ett förarlöst flygplan, på engelska heter den UAV (Unmanned Aerial Vehicle). Först och främst används drönare för spaningsuppdrag i militären. En drönare är oftast utrustade med TV-kameror, infrarödskannrar eller vanliga kameror. Drönaren som farkost är relativt liten. Drönarens storlek, uthållighet och räckvidd gör den till ett optimalt verktyg för spaningsuppdrag. Drönare kan styras av satellitnavigering, tröghetsnavigering eller av en pilot. En pilot kan sitta på andra sidan jordklotet och styra drönaren från dess uppdragsplats.

Drönaren utvecklades i början av 80-talet av Israel. Syftet med utveckling var att ta fram ett förarlöst spaningsplan. Med åren utvecklades drönaren till att klara av beväpnade operationer. De nya drönarna heter på engelska UCAV (unmanned combat aerial vehicle). Dessa nya drönare är till skillnad från de tidigare till för att orsaka vedergällning med markmålsrobotar och inte för spaning. Drönaren började dock användas i stor utsträckning först i kriget med terrorn, lett av USA. Drönarens användningsområde är och har varit framför allt i Afghanistan och Pakistan. Drönare har i takt med dess ökade användning fått stor uppmärksamhet i media. Enorm kritik har riktats mot det mycket omoraliska sätt att strida på som drönaren utgör.[1]

Drönare började användas i sin nuvarande form i USAs ”krig mot terrorn”. Kriget mot terrorn inleddes nio dagar efter attackerna på World Trade Center i New York som en motoffensiv mot terroristorganisationer och personer. Drönare är väldigt effektivt i sin stridsteknik och blev väldigt snabbt ett viktigt verktyg för USAs framsteg i kriget mot terrorn. Drönare kan rycka ut snabbt, bestyckas med tunga vapen, vara ute i fält länge, men viktigast av allt är att de kan styras från andra sidan jordklotet. Egenskaperna talar för sig själv, drönaren är ett fantastiskt verktyg att döda med. Framförallt Afghanistan, Irak och Pakistan har drabbats av drönares konsekvenser.

Med årens gång under 2000-talet började kriget mot terrorn kritiseras enormt. Bakgrunden till kriget och sättet det streds på ansågs vara mycket omoraliskt och fel av media och en stor del av det amerikanska folket. Därför hade Barrack Obama som vallöfte att dra sig ur Afghanistan och avsluta kriget mot terrorn. Trots det fortsatte drönarattackerna och pågår än idag. Fram till början av 2015 beräknades att omkring 4000 personer ha dödats av drönare. Kritiken mot drönarens ineffektivitet har ökat markant och det omoraliska sättet drönare tar liv på är enligt många brutalt.[2]

Kritik mot drönaren

Juan Flores riktar kritik mot drönarkrigsföringen i artikeln ”USA:s drönarkrig har dödat över tusen oskyldiga” (DN 2014-12-07). Flores inleder artikeln med att skriva ” USA:s drönarattacker kritiseras i en ny rapport för att slå blint mot civila. Sju attacker krävdes för att döda en utpekad terrorledare – med många civila offer som följd.”. Flores fortsätter ”Sammanlagt kan attackerna mot 41 personer på USA:s ”dödslista” ha krävt över 1100 liv, enligt en undersökning som människorättsorganisationen Repreieve publicerat. Ändå kan flera av de 41 personerna fortfarande vara vid liv.”

Juan Flores riktar främst kritiken mot drönares ineffektivitet och dess vårdslösa användande. Flores kritiserar även USA för att för att strida på ett sätt som de anser ger dem belägg att döda hundratals oskyldiga människor med drönare för att slå ut någon enstaka misstänkt terrorist. [3]

I artikeln ”USA: Drönarattacker i Pakistan folkrättsbrott” skriven av Elisabeth Löfgren (Amnesty International 2013-10-22) riktas kritiken främst mot USA. Löfgren skriver ”USA har gjort sig skyldigt till rättsstridigt dödande i Pakistan genom drönarattacker, av vilka vissa kan utgöra krigsförbrytelser”. Hon fortsätter med att skriva ”Sekretessen kring drönarprogrammet ger USA-administrationen tillåtelse att döda, långt bortom domstolarnas och folkrättens räckvidd”. Elisabeth Löfgren menar att USA måste offentliggöra de attacker som genomförs med drönare. I nuläget är alla attacker hemlighetsstämplade som gör att det finns ett stort mörkertal med civila offer som inte offentliggörs.

Löfgren fortsätter sin kritik i artikeln ”Boende berättade för Amnesty International att de inte vågade anmäla övergrepp från väpnade grupper till lokala myndigheter på grund av rädsla för vedergällningar (…) den pakistanska regeringen vidhåller att den motsätter sig det amerikanska drönarprogrammet, uttrycker Amnesty International oro över att Pakistan och även andra länder, inklusive Australien, Tyskland och Storbritannien, kan ha assisterat USA i att utföra attacker och begå människorättsbrott. (…) Amnesty International uppmanar de amerikanska och pakistanska myndigheterna att offentliggöra fakta och rättsliga grunder för drönarattackerna och att omedelbart inleda grundliga utredningar kring dödsfall på grund av attackerna. (…) Amnesty uppmanar också det internationella samfundet att motsätta sig amerikanska drönarattacker och annat dödligt våld som strider mot folkrätten och uppmana USA och Pakistan att vidta åtgärderna ovan.”

Den viktigaste delen av Löfgrens kritik mot drönarattacken är mängden information USA med allierade undanhåller om genomförda drönarattacker. Något som oroar Löfgren är de svaga krav på sanningen om drönarattackerna från internationellt håll mot USA. Är det så att USA bryter mot folkrätten[4] ska de ställas inför rätta för det, precis som vilket annat land som helst. [5]

Moral och etik

Det finns olika sätt att se på användandet av drönare. Det kan anses vara högst omoraliskt och etiskt fel att ta ett liv av en annan människa med ett radiostyrt flygplan styrt från andra sidan jorden. För att utveckla mitt resonemang kring drönare och etik tänker jag utgå från hur sinnelagsetiker, pliktetiker och konsekvensetiker resonerar samt ta upp olika moraliska synsätt.

Sinnelagsetiker

En sinnelagsetiker skulle i fallet med användandet av drönare tycka att användandet är berättigat. Det beror på att anledningen och tanken bakom användandet av drönare är god. Drönare används i syfte för att bekämpa en världsomfattande terrorism, vilket gör att användandet är av god avsikt och är därför helt okej att använda.

Pliktetiker

En pliktetiker skulle endast använda drönare ifall att användandet inte bryter mot folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Själva användandet av drönaren är tillåtet, vilket gör den okej att använda. Att bryta mot allvarliga regler och överenskommelser med drönaren är däremot helt förkastat enligt pliktetiker. Drönare får endast användas om den används inom de ramar som finns för den.

Konsekvensetiker

En konsekvensetiker skulle endast i detta fall med drönare titta på vad resultatet av användandet blir. Blir konsekvensen att USA med dess allierade besegrar terrorism med hjälp av drönare skall man absolut fortsätta använda dem. Blir konsekvensen däremot som verkligheten visar att drönare är oerhört ineffektiva, orsakar enorma skador på samhällen och infrastruktur samt tar livet på tusentals oskyldiga människor så är drönare helt fruktansvärda.

Moral

Det finns olika moraliska synsätt att se på användandet av drönare. Det kan anses högst omoraliskt att det är tillåtet för en person att sitta bakom ett par spakar och med tillåtelse mörda oskyldiga människor på andra sidan jorden. Samtidigt kan man tycka att personen i fråga endast gör sitt jobb, och att drönare endast är en modern form av krigsföring. Men i slutändan går det aldrig att berättiga mördandet av oskyldiga människor. Det spelar ingen roll om det sker med ens bara händer eller med hjälp av en drönare på andra sidan jorden.

---

[1] http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dr%C3%B6nare (2015-05-18)

[2] http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kriget-mot-terrorn (2015-05-18)

[3] http://www.dn.se/nyheter/varlden/usas-dronarkrig-har-dodat-over-tusen-oskyldiga/ (2015-05-18)

[4] http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/folkr%C3%A4ttsbrott (2015-05-18)

[5] https://www.amnesty.se/nyheter/nyheter/usa-dronarattacker-i-pakistan-folkrattsbrott-1853/ (2015-05-18)

Kommande vecka

Flemingsberg

Lördag 16 maj 2015

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint.

I onsdags hade jag enskilda samtal med de närvarande om det aktuella läget när det gäller mina ämnen. Ytterligare ett par har fått besked om detta lite senare.

Under den kommande veckan – betygssättning ska ske på torsdag - sker följande i samband med mina lektioner:

1)      Se till att uppgiften ”Drönarkrig” med instruktioner på Religionsbloggen kommer in senast på tisdag.

2)      Samtliga uppgifter som du har låtit bli skicka in eller du vill förbättra måste senast på onsdag. Jag måste läsa och bedöma dessa under torsdagen.

3)      Vi har två oppositioner kring gymnasiearbeten kvar. Dessa tar vi oss genom på tisdag.

4)      Jag ordnar två extrainsatta omprovstillfällen på måndag (lektionstid) och torsdag (morgonlektionen). Anmäl er till dessa i tid. Glöm inte skriva vilket prov du har tänkt skriva. Anmälan gör du genom att skicka ett mejl till nader.sani.tgy@gmail.com

5)      Samtliga mina elever i ämnet ”Gymnasiearbete” skall skicka den reviderade versionen till mig på ovanstående adress och publicera densamma på Gymnasiearbetesbloggen senast på onsdag. Jag måste ha tid att ta mig genom förbättringar senast på torsdag.

Se till att du gör så mycket som möjligt under den korta tiden som kvarstår av läsåret.

Mvh

Nader Sani

Xenologi - Gynaj

Xenofobi

Begreppet xenofobi är intensiv rädsla för det främmande vilket i de flesta fallen bidrar till att det bildas etniska fördomar och invandrarfientligheter. Vid efterkrigstiden började termen användas som en synonym till rasism eftersom främlingsfientlighet blev ett samlat begrepp på avståndstagande från invandra samt flyktingar. Men samtidigt är det inte rätt att säga att främlingsfientlighet och rasism är samma sak eftersom det finns skillnader. Rasistisk synsätt bygger på rasbiologiska föreställningar, de typiska exemplen att vissa typer av människor har mer värdefulla egenskaper än andra, eller att människor som kommer från olika ursprung måste leva åtskilda. En främlingsfientlig synsätt är grundat på exempelvis föreställningar om att olika kulturer måste leva åtskilda och att en typ av kultur är mer högtstående än en annan. Man grundar sina anledningar på kulturella skäl och inte fysiska, detta innebär att man riktar avståndstagande mot en viss specifik grupp i samhället. Att man riktar sig mot alla icke-svenska grupper är ytterst ovanlig för en främlingsfientlighet.

Sverige är ett typiskt exempel på ett mångkulturellt och pluralistiskt samhälle, där vi har en stor mångfald av religiösa, kulturella samt etniska grupper som lever sida vid sida. Det svenska samhället har inte enbart haft positiva följder av mångkulturen. Detta eftersom vi kan i Sverige och Europa se den växande rasismen och främlingsfientligheten. Sverigedemokraterna har under det senaste decenniet haft stora framgångar i Sverige och är största partiet utanför riksdagen.

Enligt mig har läraren och lärarens handlingar en viktig roll i skolorna. Eftersom de har kapaciteten att utveckla specifika kunskaper hos elever så de kan fungera i en större sociokulturell gemenskap. Man måste arbete kring målet att ge eleverna dem rätta kunskaperna inom exempelvis religionskunskap.

Främlingsfientlighet har ett viss ’’vi och dom’’ tänkande d.v.s. att de särskiljer människor i förhållande till varandra. Vi tänkarna står för vänskap, gemenskap och närhet medan “dem” tänkandet står för fientlighet och avstånd. Människor som tänker detta bygger sina känslor mestadels på osäkerhet eller på okunskap då ”obehaget, oviljan och rädslan förs över från den egna oförmågan att hantera en situation till egenskaper hos andra människor”.

I dagens samhälle bygger främlingsfientligheten på kulturella, religiösa och etniska skillnader mellan folkgrupperna och detta blir då grunden till kategorisering och utestängning av människor.  

Lärare kan använda sig av olika typer av pedagogiska tillämpningar för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism. Att lärare utgår ifrån elevernas tankar, reflektioner och frågeställningar som bidrar till ökad kunskap om varandras kulturer och religioner. Det är väsentligt att skapa kontaktmöjligheter, att lärarna inte tillåter att elever blundar för människors skillnader och olikheter.

Hur kan man lösa problemen med främlingsfientlighet i dagens samhälle? Är det myndigheternas uppgift att göra något, eller politikernas att hitta lösningar? Hur ska skolorna agera och lära ut för att förhoppningsvis minska antalet främlingsfientliga? Problemet är att det hela  har gått överstyr, för lite görs, undantrycks och uppmärksammas inte. Många tror att deras egna “lilla” insats inte har någon typ av betydelse, men ställ då frågan till dig själv ’’vad kan jag göra, även om det är lite’’?

Massmedian spelar en viktig mycket roll och ofta lyfter de upp händelser som präglas av våld, rasism och konflikter, anledning till varför de lyfter upp detta är eftersom det säljer. Men detta gynnar grupper som är aktiva främlingsfientliga och de får den publiciteten de strävar efter, massmedian lyfter upp och stärker dem att fortsätta med sina aktiviteter.

Det negativa är att det får oss andra att tänka, ’’de är alltför starka och igenkännande, bäst att låta bli att göra något’’. Om massmedian istället fokuserar på att lyfta fram den sanna sidan av händelsen och den positiva så skulle fler kunna känna självsäkerheten till att göra något och man skulle inte heller känna sig ensam, att fler delar med av samma åsikt.

Drönarkrig!

Tumbagymnasium

Onsdag 13 maj 2015

Drönarkrig och dess moraliska aspekter

Tekniken går framåt och med dess utveckling förändras den militära teknologin och därmed skördas alltfler liv. Bland de senaste nyheterna inom militärindustrin är användning av drönare vid krig. Under de senaste åren har tusentals krig skördats av beslutsfattare och militärer som sitter långtifrån sina offer och inte riskerar att stämplas som terrorister.

Din uppgift är att söka, samla, sortera, värdera och sammanställa information och argument om användning av drönare i krig.

Du skall ha samhällsvetenskapligt och etiskt perspektiv när du skriver din rapport.

Betygskriterier:

Betyget E

Genom att sammanställa din rapport tar du upp för ämnet väsentliga samhällsvetenskapliga frågor och även allmänmänskliga livsfrågor och samtalar om etiska frågor och använda några etiska begrepp. Du för även ett enklare resonemang om dessa.

Betyget C

Genom att sammanställa din rapport tar du upp för ämnet väsentliga samhällsvetenskapliga frågor och även allmänmänskliga livsfrågor och samtalar om etiska frågor och använda några etiska begrepp. Du för även ett utvecklade resonemang om dessa. Du skall även värdera det du presenterar på ett ändamålsenligt sätt.

Nader Sani