Gynaj Mammadova
SA12SA
Drönarkriget
Bakgrund
Vad är drönare?
I enkla termer
är drönare förarlösa “robotar” som fjärrstyrs för precisionsattacker. Drönare
ger möjlighet för länder att bekämpa fiender utan att riskera egen liv. Den nya
tekniken framställs som revolutionerande eftersom operatören som styr drönaren
befinner sig längre ifrån sitt mål än någonsin tidigare. Det som är utmärkande
för drönare är avståndet mellan målet eller offret och operatören, därmed blir
det en oproportionerlig fördel för ena sidan. Drönarkriget bedrivs främst
mellan gränserna till Afghanistan och Pakistan men även i länder som Somalia
och Jemen.
I dagsläget är
det i princip bara USA som använder sig av s.k. “drönare”. Anledning till
varför USA använder sig av drönare är för att Barack Obama har en lista på
terrorister som är dagsaktuella mål för drönarattack. Genom att använda dessa drönare
har Barack Obama fått hans stödjare besvikna, eftersom de betraktar det som en
fortsättning på George Bushs krig mot terrorismen.
Kritik gentemot användning av drönare har ökat mycket i världen på
senare tid, även i Sverige, många protesterar och hävdar att drönarkrig är omoraliska.
Men frågan om vad som är oetiskt med att använda sig av drönare är oklart. Katarina
Tracz som är en debattör skriver i sin rapport om drönare där hon gör en
historisk jämförelse med brandbombningar av de tyska städerna under andra
världskriget. Detta är vad hon skriver i sin rapport: ”natten till den 14
februari 1945 jämnades Dresden med marken. Under en natt dödades upp till 250
000 människor, de allra flesta av dem civila. Bombningen av Dresden upprörde
många, även bland de allierade som var ansvariga för räden. Trots att aktionen
var ifrågasatt representerar den emellertid krigföring så som den fortfarande
bedrevs för ett par decennier sedan.”
Alltså är krig i
distans inget nytt och inte heller behövligheten av det.
Många samtyckte
inte heller många användningen av kryssningsmissiler av samma skäl som gäller
gentemot drönare, dvs. varje teknologisk framsteg skapar en följd av en
moralisk förvirring. Samtidigt orsakar drönare färre civila dödsoffer om man
jämför med massiva militära interventioner eller flygattacker, ändå skördar
drönare civila liv och detta kan man se genom siffrorna för hur många civila
som har dött i exempelvis Somalia, Jemen och Pakistan.
Magnus Ranstorp
och Peder Hyllengren skriver i rapporten om extremistisk i tredje land att ”hat
mot västvärlden är en del av militanta islamisters regelbundna
propagandakampanjer och präglar även den offentliga debatten. Detta är något
som förstärks i och med konsekvenserna av det ökande antalet drönarattacker mot
misstänkta terrorister från amerikansk sida men också med motsvarande ökning av
civila offer.” Vad är vinsten med att drönare? Hittills finns det inte
vetenskapliga bevis för att tillgången på drönare har sänkt gränsen för att
döda. Det enda man vet är att drönarattackerna har lyckats eliminera många inom
Al-Qaida, samtidigt har drönare tvingat tillbaka terroristgrupper i Somalia,
Jemen och Pakistan.
Återigen
förekommer kritik gentemot drönare ständigt inom den internationella debatten
eftersom många anser att det går emot moralisk natur, dvs. omoralisk
krigföring.
Journalisten
John Sifton kritiserar också användningen av drönare, samtidigt tror han att många
människor känner etiska tvivel gentemot användning av drönare och detta är vad
han säger: “On the one hand, we have the most intimate form of violence: the
targeted killing of a specific person, in the one hand, we have the most
intimate form of violence , the targeted killing of a specific person, which in
some contexts is called an assassination, while on the other hand, the least
intimate of weapons. Which in some contexts is called an assassination – while
on the other hand, the least intimate of weapons.”
Sedan New York
Times avslöjade och publicerade Barack Obamas dödslista med namn på individer
som mål för attacker har drönarkriget fått ytterligare moraliska reaktionerna. De
moraliska debatterna har varit mycket stora. I USA har demonstrationerna varit
stora och man har gjort ett tvärpolitiskt motstånd, internationellt har det
bildats ideella organisationer för att stoppa drönarna. Bland FN:s särskilda
rapportör för mänskliga rättigheter har man uppmärksammat problematiken. Ben
Emmerson som jobbar inom FN anser att drönarattackerna är en kränkning gentemot
Pakistans suveränitet och därmed strider det mot folkrätten. Om man ser det ur
ett statsvetenskapligt perspektiv kan man konstatera att frågan om legitimitet
innehåller flera olika aspekter angående legalitet. Bland de olika företrädarna
har presidenten Barack Obama själv legitimerat det hemliga drönar attackerna.
Legitimeringen
kan indelas i två kategorier: det första argumentet är att drönare är taktiskt
och strategiskt klokt. Det andra argumentet är att drönarprogrammet är tydligt fäst
vid amerikansk federal lag som i folkrätten. Ur politiskt perspektiv är
drönarkriget också legitimt eftersom det också är förenligt med folkrätten.
Moral och etik
Moral och etik handlar alltså om vad som är gott och ont,
rätt och fel. Men det är viktigt att skilja på vad som är rätt och fel enligt
juridiska lagar och ur ett etiskt perspektiv. Att något är rätt enligt lagen
innebär inte automatiskt att det är rätt enligt etiken.
Sinnelagetik är
ett förhållningssätt som innebär att en handlings moraliska värde avgörs av
vilken avsikt eller motiv som den som utför handlingen hade vid tillfället för
dess utförande. I detta fall om avsikten är god och det är nödvändigt att
inleda drönarkrig så är det acceptabelt att ta användning av det för att hejda
terrorismens expansion.
Pliketik betyder
att det moraliskt rätta är att handla i enlighet med plikterna som personen
står inför. I detta fall skulle en pliktetiker tittat vad lagen säger angående
drönare och man kan se att politiker stöttar användning av drönare så länge det
är förenligt med folkrätten och mänskliga rättigheter och så länge det bryter
inte mot någon av dessa. Därmed anser pliktetiker drönare som acceptabelt, om
det är nödvändigt och behövs.
Konsekvensetik går ut på att man tänker på resultatet
framför handlingarna. I detta fall beordrade Barack Obama drönarattack i syfte
till att hejda Al-Qaida, vilket de lyckades med. Men samtidigt dödades många
civila i samband med attackerna. Dilemman som uppstår är, hur kan man se om det
är en terrorist eller en civil människa som man dödar?
Avslutning
Man får inte
glömma att det är människor som styr dessa drönare och de har arbetstimmar som
liknar vanliga människors. Det faktum att dessa s.k. “drönarstyrare” tar
lunchpauser och har det bekvämt och hygieniskt bakom deras datorskärm är
absurd. Varför ska man avhumanisera offren samtidigt som man gör det
emotionellt enklare att döda målet? Vem ger USA moralisk rätt att bestämma över
vilka individer som ska dö i världen? Dessa missiler riktas mot enskilda
personer och inte militära enhet eller terroristgruppen, hur många fler civila
människor behöver skadas/dödas för att döda ett enskilt huvudmål?
Källhänvisning
http://frivarld.se/wp-content/uploads/2013/04/Dr%C3%B6narkriget.Ett-krig-som-alla-andra.Tracz_.pdf
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar