Xenologi - Gynaj

Xenofobi

Begreppet xenofobi är intensiv rädsla för det främmande vilket i de flesta fallen bidrar till att det bildas etniska fördomar och invandrarfientligheter. Vid efterkrigstiden började termen användas som en synonym till rasism eftersom främlingsfientlighet blev ett samlat begrepp på avståndstagande från invandra samt flyktingar. Men samtidigt är det inte rätt att säga att främlingsfientlighet och rasism är samma sak eftersom det finns skillnader. Rasistisk synsätt bygger på rasbiologiska föreställningar, de typiska exemplen att vissa typer av människor har mer värdefulla egenskaper än andra, eller att människor som kommer från olika ursprung måste leva åtskilda. En främlingsfientlig synsätt är grundat på exempelvis föreställningar om att olika kulturer måste leva åtskilda och att en typ av kultur är mer högtstående än en annan. Man grundar sina anledningar på kulturella skäl och inte fysiska, detta innebär att man riktar avståndstagande mot en viss specifik grupp i samhället. Att man riktar sig mot alla icke-svenska grupper är ytterst ovanlig för en främlingsfientlighet.

Sverige är ett typiskt exempel på ett mångkulturellt och pluralistiskt samhälle, där vi har en stor mångfald av religiösa, kulturella samt etniska grupper som lever sida vid sida. Det svenska samhället har inte enbart haft positiva följder av mångkulturen. Detta eftersom vi kan i Sverige och Europa se den växande rasismen och främlingsfientligheten. Sverigedemokraterna har under det senaste decenniet haft stora framgångar i Sverige och är största partiet utanför riksdagen.

Enligt mig har läraren och lärarens handlingar en viktig roll i skolorna. Eftersom de har kapaciteten att utveckla specifika kunskaper hos elever så de kan fungera i en större sociokulturell gemenskap. Man måste arbete kring målet att ge eleverna dem rätta kunskaperna inom exempelvis religionskunskap.

Främlingsfientlighet har ett viss ’’vi och dom’’ tänkande d.v.s. att de särskiljer människor i förhållande till varandra. Vi tänkarna står för vänskap, gemenskap och närhet medan “dem” tänkandet står för fientlighet och avstånd. Människor som tänker detta bygger sina känslor mestadels på osäkerhet eller på okunskap då ”obehaget, oviljan och rädslan förs över från den egna oförmågan att hantera en situation till egenskaper hos andra människor”.

I dagens samhälle bygger främlingsfientligheten på kulturella, religiösa och etniska skillnader mellan folkgrupperna och detta blir då grunden till kategorisering och utestängning av människor.  

Lärare kan använda sig av olika typer av pedagogiska tillämpningar för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism. Att lärare utgår ifrån elevernas tankar, reflektioner och frågeställningar som bidrar till ökad kunskap om varandras kulturer och religioner. Det är väsentligt att skapa kontaktmöjligheter, att lärarna inte tillåter att elever blundar för människors skillnader och olikheter.

Hur kan man lösa problemen med främlingsfientlighet i dagens samhälle? Är det myndigheternas uppgift att göra något, eller politikernas att hitta lösningar? Hur ska skolorna agera och lära ut för att förhoppningsvis minska antalet främlingsfientliga? Problemet är att det hela  har gått överstyr, för lite görs, undantrycks och uppmärksammas inte. Många tror att deras egna “lilla” insats inte har någon typ av betydelse, men ställ då frågan till dig själv ’’vad kan jag göra, även om det är lite’’?

Massmedian spelar en viktig mycket roll och ofta lyfter de upp händelser som präglas av våld, rasism och konflikter, anledning till varför de lyfter upp detta är eftersom det säljer. Men detta gynnar grupper som är aktiva främlingsfientliga och de får den publiciteten de strävar efter, massmedian lyfter upp och stärker dem att fortsätta med sina aktiviteter.

Det negativa är att det får oss andra att tänka, ’’de är alltför starka och igenkännande, bäst att låta bli att göra något’’. Om massmedian istället fokuserar på att lyfta fram den sanna sidan av händelsen och den positiva så skulle fler kunna känna självsäkerheten till att göra något och man skulle inte heller känna sig ensam, att fler delar med av samma åsikt.