torsdag 21 maj 2015

Drönarkrig av Maria.D.D

Drönarkrig

Bakgrund
Drönare är benämningen på ett relativt litet farkost som kan flyga utan att vara bemannat. De kan navigera med hjälp av antingen satellitnavigering, tröghetsnavigering eller en styroperatör från marken som tekniskt sett kan befinna sig på andra sidan jorden.  
Vissa drönare som den amerikanska Global Hawk kan vara i luften i upp till 35 timmar, flyga i hastigheter i upp till 600 km/h och flyga till höjder på hela 20 000m vilket är en väldigt bra för en farkost i dess storlek. [1]
Detta möjliggör militära spaningsuppdrag utan att behöva riskera några liv.
Det tog däremot inte lång tid innan dessa drönare beväpnades med markmålsrobotar och man hade ett vapen som med hjälp av kameror kunde strida åt en på andra sidan jorden utan att riskera sina egna soldaters liv.

Drönarna utvecklades av Israel i början på 80-talet för spaningsändamål och fick sin debut i kriget i Libanon 1982. I dagsläget är det i stort sätt bara USA som använder sig av drönare i sina krig och mot terrorister.
2012 släppte The New York Times en artikel om president Obamas såkallade "Kill-list". Detta är en lista av namn på personer som utgör ett hot mot USA och dessa personer är då alltså utmärkta för att bli dödade, dessa uppdrag sker med hjälp av drönare då de flesta personer som finns med på listan är al-Qaida medlemmar som befinner sig i länder som t.ex. Yemen, Pakistan, Afghanistan m.m.[2]
En drönare är då, ur ett strategiskt perspektiv, bland det bästa vapnet ett land kan använda sig av. Men erfarenheten har visat oss att dessa drönare inte alltid bara dödat fiendernas soldater. Vid attacker i Pakistan till exempel där målet var fyra män, dödades 221 personer varav 103 stycken var barn. Tre av de fyra männen lever fortfarande och den fjärde dog av naturliga skäl.[3]

Enligt Stanforduniversitetet i USA uppskattar man att ungefär 3000 personer har fått sätta livet till i detta "drönarkrig", men att inte mer än bara ett par procent av dessa utgörs av ledande personer inom al-Qaida.[4] Debattören Valter Mutt skriver i Aftonbladet; "..Och för den norska nobelkommittén finns egentligen bara ett sätt att återupprätta sitt skamfilade rykte: återkalla fredspriset till Obama."



Moral & etik
 ”Jag insåg inte att min huvudsakliga uppgift här gick ut på att döda folk”, yttrade USA:s tidigare ambassadör i Pakistan, Cameron Munter, i samband med sin avgång ifjol.[5]

Hittills har ingen person fått stå inför rätta för alla dessa oskyldiga liv som fått stå offer för Obamas kill-list utan de alla har fått räknas som sidoskador. Ingen utav dessa terrorister har heller fått en rättegång innan deras avrättning vilket många anser vara krigsbrott, då USA inte har deklarerat något krig. I oktober 2012 så blev en 68 årig kvinna i Pakistan dödad av en drönare framför hennes barnbarn, familj har ännu inte fått någon bekräftelse att det var USA som dödade henne, och de har heller inte fått någon ersättning för hennes död eller någon rättvisa.[6]Sen Obama blev president så har antalet drönarattacker ökats och med väldigt lös grund till varför. Det har visat sig att det inte varit så svårt att hamna på Obamas Kill-list då det räcker med en "misstänktsam livsstil" för att få sitt namn på en lista i väntan på sin avrättning.[7] 
à Dock så varierar detta beroende på vilken sida man befinner sig, exempelvis enligt en pakistansk konsekvensetiker så är slutresultatet ond vilket leder till att gärningen fel.


Sinneslagetik
Avsikten bakom handlingen avgör om den är rätt eller fel.  En amerikansk sinnesetiker skulle kunna tycka att dessa drönare är rätt att använda sig av då avsikten är att motverka framtida terrorbrott mot sitt land.

Konsekvensetik
Är handlingens slutgiltiga konsekvens god, så är gärningen moralisk rätt, även om handlingen i sig är ond eller strider mot landets lagar och regler. En konsekvensetiker skulle alltså tycka att USA:s gärningar är förståeliga, även om oskyldiga civila blir dödade, så är den slutgiltiga konsekvensen god då USA utövar sådant för att skydda landet ifrån terrorattacker, detta gör att gärningen är moraliskt rätt.

Pliktetik/regeletik
Om handlingen inte stämmer in med de etiska lagarna och reglerna så ska den ej utföras. En pliktetiker i detta fall, skulle tycka att det är moraliskt fel att använda sig utav drönare då det inte finns någon etisk/allmän lag som tillåter detta.




Dygd-etik
Skiljer sig ifrån de andra etiska modellerna, då dem hävdar att moralen kommer inifrån och inte utifrån en massa regler. Dygd etik innebär att man fokuserar på aktörens egenskaper. En dygdetiker skulle personen inte acceptera användningen av drönare då dygdetiker anser att man ska göra goda och vänliga handlingar för att vara dygdig/god människa.
Dessutom så dör en massa civila människor och det bryts mot många lagar när man beordrar en avrättning på en människa som befinner sig på andra sidan jorden, speciellt när handlingen endast är baserad på misstankar.

Avslut
Frågan återstår, är det moraliskt eller etiskt rätt att använda sig utav drönare?
Att använda sig utav drönare i krig är smart ur ett strategiskt perspektiv. Men moraliskt sätt så tror jag inte att de flesta människor skulle tycka att det är acceptabelt.
Visserligen är det bra att försöka motverka terroristbrott mot sitt land men att använda sig utav metoder som dödar flera tusentals civila på grund av misstag och missbedömningar är inte acceptabelt. USA har lyckats göra sig själva hatade av de flesta u-länder på grund av deras oortodoxa sätt att jaga terrorister på. Och för den delen så är det inte ens bevisat att alla deras mål faktiskt har varit terrorister eller folk som medhjälpt terrorister. 
Att använda sig utav drönare i krig kanske kan vara acceptabelt i viss mån om de används för att kanske hitta civila som hamnat i korseld mellan två grupper som strider eller dylik. Men att USA använder sig av beväpnade drönare för att skjuta extremt farliga robotar på folk som kanske kan vara misstänkta för att kanske hjälpa en terroristgrupp som kanske vill attackera USA är bara helt absurt och fel.

Källhänvisning









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar