torsdag 21 maj 2015

Drönarkrig av Maria.D.D

Drönarkrig

Bakgrund
Drönare är benämningen på ett relativt litet farkost som kan flyga utan att vara bemannat. De kan navigera med hjälp av antingen satellitnavigering, tröghetsnavigering eller en styroperatör från marken som tekniskt sett kan befinna sig på andra sidan jorden.  
Vissa drönare som den amerikanska Global Hawk kan vara i luften i upp till 35 timmar, flyga i hastigheter i upp till 600 km/h och flyga till höjder på hela 20 000m vilket är en väldigt bra för en farkost i dess storlek. [1]
Detta möjliggör militära spaningsuppdrag utan att behöva riskera några liv.
Det tog däremot inte lång tid innan dessa drönare beväpnades med markmålsrobotar och man hade ett vapen som med hjälp av kameror kunde strida åt en på andra sidan jorden utan att riskera sina egna soldaters liv.

Drönarna utvecklades av Israel i början på 80-talet för spaningsändamål och fick sin debut i kriget i Libanon 1982. I dagsläget är det i stort sätt bara USA som använder sig av drönare i sina krig och mot terrorister.
2012 släppte The New York Times en artikel om president Obamas såkallade "Kill-list". Detta är en lista av namn på personer som utgör ett hot mot USA och dessa personer är då alltså utmärkta för att bli dödade, dessa uppdrag sker med hjälp av drönare då de flesta personer som finns med på listan är al-Qaida medlemmar som befinner sig i länder som t.ex. Yemen, Pakistan, Afghanistan m.m.[2]
En drönare är då, ur ett strategiskt perspektiv, bland det bästa vapnet ett land kan använda sig av. Men erfarenheten har visat oss att dessa drönare inte alltid bara dödat fiendernas soldater. Vid attacker i Pakistan till exempel där målet var fyra män, dödades 221 personer varav 103 stycken var barn. Tre av de fyra männen lever fortfarande och den fjärde dog av naturliga skäl.[3]

Enligt Stanforduniversitetet i USA uppskattar man att ungefär 3000 personer har fått sätta livet till i detta "drönarkrig", men att inte mer än bara ett par procent av dessa utgörs av ledande personer inom al-Qaida.[4] Debattören Valter Mutt skriver i Aftonbladet; "..Och för den norska nobelkommittén finns egentligen bara ett sätt att återupprätta sitt skamfilade rykte: återkalla fredspriset till Obama."



Moral & etik
 ”Jag insåg inte att min huvudsakliga uppgift här gick ut på att döda folk”, yttrade USA:s tidigare ambassadör i Pakistan, Cameron Munter, i samband med sin avgång ifjol.[5]

Hittills har ingen person fått stå inför rätta för alla dessa oskyldiga liv som fått stå offer för Obamas kill-list utan de alla har fått räknas som sidoskador. Ingen utav dessa terrorister har heller fått en rättegång innan deras avrättning vilket många anser vara krigsbrott, då USA inte har deklarerat något krig. I oktober 2012 så blev en 68 årig kvinna i Pakistan dödad av en drönare framför hennes barnbarn, familj har ännu inte fått någon bekräftelse att det var USA som dödade henne, och de har heller inte fått någon ersättning för hennes död eller någon rättvisa.[6]Sen Obama blev president så har antalet drönarattacker ökats och med väldigt lös grund till varför. Det har visat sig att det inte varit så svårt att hamna på Obamas Kill-list då det räcker med en "misstänktsam livsstil" för att få sitt namn på en lista i väntan på sin avrättning.[7] 
à Dock så varierar detta beroende på vilken sida man befinner sig, exempelvis enligt en pakistansk konsekvensetiker så är slutresultatet ond vilket leder till att gärningen fel.


Sinneslagetik
Avsikten bakom handlingen avgör om den är rätt eller fel.  En amerikansk sinnesetiker skulle kunna tycka att dessa drönare är rätt att använda sig av då avsikten är att motverka framtida terrorbrott mot sitt land.

Konsekvensetik
Är handlingens slutgiltiga konsekvens god, så är gärningen moralisk rätt, även om handlingen i sig är ond eller strider mot landets lagar och regler. En konsekvensetiker skulle alltså tycka att USA:s gärningar är förståeliga, även om oskyldiga civila blir dödade, så är den slutgiltiga konsekvensen god då USA utövar sådant för att skydda landet ifrån terrorattacker, detta gör att gärningen är moraliskt rätt.

Pliktetik/regeletik
Om handlingen inte stämmer in med de etiska lagarna och reglerna så ska den ej utföras. En pliktetiker i detta fall, skulle tycka att det är moraliskt fel att använda sig utav drönare då det inte finns någon etisk/allmän lag som tillåter detta.




Dygd-etik
Skiljer sig ifrån de andra etiska modellerna, då dem hävdar att moralen kommer inifrån och inte utifrån en massa regler. Dygd etik innebär att man fokuserar på aktörens egenskaper. En dygdetiker skulle personen inte acceptera användningen av drönare då dygdetiker anser att man ska göra goda och vänliga handlingar för att vara dygdig/god människa.
Dessutom så dör en massa civila människor och det bryts mot många lagar när man beordrar en avrättning på en människa som befinner sig på andra sidan jorden, speciellt när handlingen endast är baserad på misstankar.

Avslut
Frågan återstår, är det moraliskt eller etiskt rätt att använda sig utav drönare?
Att använda sig utav drönare i krig är smart ur ett strategiskt perspektiv. Men moraliskt sätt så tror jag inte att de flesta människor skulle tycka att det är acceptabelt.
Visserligen är det bra att försöka motverka terroristbrott mot sitt land men att använda sig utav metoder som dödar flera tusentals civila på grund av misstag och missbedömningar är inte acceptabelt. USA har lyckats göra sig själva hatade av de flesta u-länder på grund av deras oortodoxa sätt att jaga terrorister på. Och för den delen så är det inte ens bevisat att alla deras mål faktiskt har varit terrorister eller folk som medhjälpt terrorister. 
Att använda sig utav drönare i krig kanske kan vara acceptabelt i viss mån om de används för att kanske hitta civila som hamnat i korseld mellan två grupper som strider eller dylik. Men att USA använder sig av beväpnade drönare för att skjuta extremt farliga robotar på folk som kanske kan vara misstänkta för att kanske hjälpa en terroristgrupp som kanske vill attackera USA är bara helt absurt och fel.

Källhänvisning









onsdag 20 maj 2015

Guds existens - Ramtha Barsoum

Guds existens!

Under lektionen den 18 januari fick vi kolla på en britts dokumentär från 2010 som handlar om Guds existens. Dokumentären handlade om hur jorden skapades om det var Big Bang, Gud eller om jorden skapades av en ren slump.  Det var olika forskare och religiösa personer som diskuterade frågan ” Finns det någon Gud?”.  Det var tre olika perspektiv man kollade på frågan ifrån det var ateism, teism och agnostiker.

Teister à De tror på att Gud är oskapad men han är skaparen över allt.
Ateister à De tror på vetenskapen och de förnekar Guds existens.
Agnostiker à En agnostiker är en som inte vet om Gud finns eller inte.

En person som var med och diskuterade Guds existens var ateisten Richard Dawkins.  Med att säga ”Det vetenskapen har uppnått är en frigörelse från impulsen att förklara allt med en skapar. Det är en viktig frigörelse”. Menar han att det saknar vetenskapliga bevis på att Gud existerar. På en och samma gång gör den moderna vetenskapen det omöjligt att det finns en Gud. ’’han tycker att religiösa påbud och lärosatser är omoderna och moralen som finns är ofta ologisk.

Men det finns inge förklaring för Big bang heller. Det forskare inte vet riktigt är varför smällen inte utbröt till kaos, för att explosioner som Big Bang leder oftast till kaos men denna gång ledde det snabbt till et ordnat tillstånd. Här börjar man undra ifall Big Bang hände av en slump eller om Gud verkligen inte har någon existens.


Jag själv skulle kalla mig för en agnostiker, för att jag vet inte om Gud finns eller inte och jag tycker allt är förvirrande. Jag tror ju på Maria och Jesus, men det jag inte förstår på hur Gud en man som det inte finns bevis på kunde skapa jorden inte nog med det så gjorde han Maria gravid. Då tänker man hur kunde det hända om inte man kan bevisa på att Gud existerar eller inte.

Drönar krig - Ramtha Barsoum

Drönar krig!

Bakgrund
Tekniken har under åren utvecklats framåt inte bara i vårt samhälle även den militäriska tekniken har utvecklats. En av de uppfinningar inom den tekniska utvecklingen är drönaren som även kallas för obemannad luftfarkost. Med obemannad menar man att farkosten inte har en pilot som styr den utan, den har en operatör som styr den. En drönare har sensorer och kameror som bevakas av en drönoperatar som jag nämnde tidigare. Operatören befinner sig flera tusen kilometer ifrån drönaren för att inte själv bli skadad vid attacken.
Utvecklingen av drönare pågår oavbrutet, nu används inte drönare endast inom militära tjänster utan även i krig. En drönare använder man sig av under krig mot terrorister, ett av de länder som använder sig mest av drönare ner krig är USA. USA har en dödslista på flera tusen olika namn där det står vem drönaren ska döda. Första gången USA använde sig av en beväpnad drönare var år 2002 av CIA mot terrorgrupper efter attacken mot tvillingtornen World Trade Center i Manhattan i New york 9 september 2001. Efter det började USA använda sig av beväpnade drönare under krig mot andra länder med terror grupper. [1]
Modellen USA använder sig av heter Predator och den kan flyga 700 kilometer ifrån sin bas och den kan vara uppe i luften och cirkulera i 14 timmar innan den måste tillbaka till sin bas. Två kända attacker USA har gjort med drönare är mot den Pakistanska militären och mot al-Qaidarelaterde grupper i Jemen. Sent år 2009 attackerade USA Jemen och flera hundra personer dog varav 46 av dem var civilare. Med civilare menar man kvinnor och barn som inte skulle dö.
Mellan år 2004 och 2012 har det dött mellan 2562 och 3325 personer i Pakistan av amerikanska drönar attacker. Antalet av döda vet man exakt inte men det man vet är att det är mellan just de två antalen.  [2]


Kritik mot drönarkrig
Kritiken drönare och drönarländer får är av individer och församlingar för att det är så många civilare som där, med civilare menar man oskyldiga människor. I en artikel i DN som är skriven av Juan Florens (2014-12-97) får man läsa en hel del kritik om hur drönarkrig dödar flera 100 civilare men målet är endast utpekade personer. Juan Florens skriver i sin artikel ”Sju attacker krävdes för att döda en utpekad terrorledare – med många civila offer som följde”. USA dödar mer oskyldiga personer under drönarkrig än vad de dödar personer som står på deras ”Kill list”. I en rapport som togs upp i artikeln berättades det om drönarattack i Pakistan som dödade flera hundra civila och missade själva personerna de skulle egentligen döda. Attacken var riktad mot 4 män men 221 civila dödades varav 103 av dessa var barn, 3 av männen som skulle dödats lever fortfarande och den fjärde dog av naturliga orsaker. Flores tror inte på att USA har ”råkat” döda så många civila för att få tag på terrorister som står med på listan. [3]

Moral och etik
Moral och etik handlar om vad som är rätt och vad som är fel, gott och ont. Men man ska kunna skilja på vad som är rätt och fel ur ett etiskt perspektiv och ett juridiskt perspektiv. Man kan inte tänka att bara för att något är rätt ur ett juridiskt perspektiv så är det rätt ur ett etiskt perspektiv också. Här nedan har jag tre etiska perspektiv som jag tycker håller  till min tankegång kring drönare.

Sinnelagsetiker är ett förhållnings sätt som innebär att en handlings moraliska värde avgörs av vilken avsikt eller motiv som den som utför handlingen hade vid tillfället för dess utförande. Man använder drönare för att bekämpa terrorism därför blir användningen av drönare av gosigt och är helt okejnatt använda.

Pliktetik betyder att det moraliskt rätta är att handla i enlighet med plikterna som personen står ifrån. Pliktetiker använder endast drönare om det inte bryter mot rättigheter och folkrätten. Det är okej att använda drönaren, men att bryta mor reglerna med en drönare tillåter inte en pliktetiker.

Konsekvensetik, man tänker på resultatet framför handlingen. Obama beordra drönarattacker mot terrorgrupper i avsikt att döda de. Samtidigt som han lyckades döda de som fanns med i hans ”Kill list” lyckades han döda flera tusen civila i samband med hans drönarattacker.

Moral man kan se på drönar krig från olika moraliska perspektiv. Om man ser på det hela ur ett omoraliskt perspektiv så kan man tycka att det är skumt att man låter en person styra ett farkost i andra sidan av jorden med hjälp av spakar och döda oskyldiga människor. Men andra kan tycka att det är ett militärt jobb och att drönare är en modern form av krigsföring. Jag tycker fortfarande att det är fel att döda oskyldiga människor spelar ingen roll om det är med bara händer eller med hjälp av en ny militärisk teknologi så är det fel och det borde inte tillåtas.